1868-1915,Swiss painter. While still at school he was given drawing lessons by Paul Volmar (1832-1906) in Berne. From 1883 he was a pupil of Fritz Schider (1846-1907) in Basle, where he became acquainted with the works of Hans Holbein the younger and Arnold B?cklin. In 1886 he went to the Akademie der Bildenden K?nste in Munich, transferring in 1887 to Simon Holl?sy painting school. After seeing the works of the French Impressionists exhibited in Munich, he moved to the Acad?mie Julian in Paris in 1889. He made several journeys to Algeria, Holland, Belgium and England, and in 1893 he returned to Munich to study under Albert von Keller. In 1898 he settled in Switzerland, living first at Lucerne, then from 1903 in Brienz, near Interlaken. About 1900, influenced by the paintings of Ferdinand Hodler, Buri moved on from his early genre pictures, which were in mawkish shades of pink in the style of Keller and H?llosy, to achieve an individual style that brought him great popularity. He established his reputation with Village Politicians (1904; Basle, Kstmus.). He painted mainly the landscape and people of the Bernese Oberland, often depicting single figures and groups in front of bare indoor walls in realistic everyday scenes. The expressiveness of the compositions is achieved by clear contours and powerful clearly differentiated surfaces in local colours. Buri works are essentially populist rather than intellectual and avoid Hodler strict parallelism and Symbolist content.   Related Paintings of Max Buri :. | Bauernapaar am Sonntagnachmittag | Ferdinand Hodler | Edouard Vallet | Oberhaslerin | Brienzer Bauerin |
Related Artists:
Krishna Raja Wadiyar IV
Krishna Raja Wadiyar IV (June 4, 1884 - August 3, 1940, Bangalore Palace), also known popularly as Nalwadi Krishna Raja Wadiyar was the ruling Maharaja of the princely state of Mysore from 1902 until his death in 1940. He is regarded as one of the most celebrated rulers among the Indian States when India was still under British rule. At the time of his death, he was also one of the world's wealthiest men, with a personal fortune estimated in 1940 to be worth $400 million which would be equivalent to $56 billion in 2010 prices.
Louis Eysen
1843 - 1899 German painter and engraver. His family, which had moved to England in the 1840s, returned to Frankfurt am Main in 1850. He studied wood engraving with Alexander Stix (1819-93) at the St?delsches Kunstinstitut in Frankfurt and later achieved considerable success in this medium (e.g. Glade, 1868; see Zimmermann, p. 9). He was taught painting by Karl Hausmann (1825-86) and was influenced chiefly by contemporary French art. He first worked mainly in Berlin and then in Munich, where he met Otto Scholderer and Wilhelm Leibl, who painted his portrait (c. 1870; Frankfurt am Main, Stedel. Kstinst.). He studied with Leon Bonnat in Paris from 1869 to 1870. In 1873 he settled at Kronberg,
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).